lördag, juli 01, 2006

En arbetslös solidarisk med de arbetande

Jag är arbetslös. Min a-kassa täcker knappt till mina räkningar varje månad. Ändå ser jag alliansens sänkning av a-kassan som en solidarisk handling gentemot de svenska arbetarna. Ja, jag vet vad solidaritet är. Jag är trots allt en besviken fd. sosse som kommer att rösta för ett maktskifte i höst då jag känner att det är hög tid att ge någonting tillbaka till de som stärker vår välfärd varje dag; det arbetande svenska folket.

Här någonstans har arbetarrörelsen gått vilse i sin egen ideologi. Det är ju arbetarna de ska värna om men det är hela tiden de arbetande som får ta den största bördan för socialdemokraternas skatte- och bidragsivrande politik.

Lägg därtill en stelbent arbetsmarknad som gör att de som jobbar inte vågar byta jobb. Mårten Palme kallar det att vi överdrivit tryggheten på de svenska arbetsplatserna. Han rapporterar även om att LAS gör folk sjuka. En annan rapport visar att LAS diskriminerar ungdomar och invandrare.

Har vi råd att göra fler generationer sjuka för att regeringen inte kan ändra på några regler?

När jag skriver om detta i olika forum så blir en del förskräckta. De tycker att jag sågar av den gren som jag sitter på och att jag är korkad som vill göra det sämre för mig själv.

Jag tänker inte så enkelspårigt som de. De tror att man kan bygga en framtid på att leva på bidrag och vara nöjd om jag kan sno ett sommarjobb från en ungdom och börja jobba som grillkock i närmsta Sibyllakiosk. Jag är inte rädd för att ta skitiga och underbetalda jobb. Det är inte där problemet ligger. Det måste skapas fler jobb i Sverige. Här kan sittande regering inte leverera eller rättare sagt de vill inte leverera möjligheter till att fler jobb skapas.

Jag vill göra det bättre för mig och min familj. Så jag sågar gärna av grenen jag sitter på eftersom utsikterna därifrån inte är särskilt vackra eller ljusa. Det enda som hägrar i horisonten är det fula monstret plusjobb; vänsterns sämre version av en låglönemarknad.

Alliansens arbetsmarknadspolitik faller mig då bättre i smaken. De har åtminstone idéer och viljan att skapa nya jobb. Och eftersom jag tror att alliansen tvingas göra slag i saken av sin arbetsmarknadspolitik om de vinner valet så ser jag mig själv inom en snar framtid vara en del av det svenska arbetande folket. Igen.

Min osjälviska och solidariska röst för de svenska arbetarna kommer alltså i slutändan att gagna mig själv och den svenska välfärden.



Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , ,

php hit counter